Området kring Agnsjöarna är det område på Florarna som ligger mig närmast om hjärtat. Ända sedan den första vandringen till Agnsjöstugan på slutet av 70-talet med min pappa Åke och farfar Fritz som bodde i Broddby mellan Tegelsmora och Tobo.

Redan innan detta hade jag tillsammans med min farfar, Fritz, och farmor, Märta, besökt Stormossen som ligger en bit öster om Tegelsmora kyrka för hjortronplockning...

På den tiden var inte Agnsjöstugan så fräsch som den känns idag. Då var det gamla stålsängar och diverse bråte i stugan.

Sedan dess har det blivit många besök vid alla årstider och oavsett när jag besökt Agnsjöarna så finns mystiken där. Känslan av att någon iakttar mig har alltid varit påfallande. Varför jag har denna känsla just på denna del av Florarna vet jag inte, den finns bara där.

Vem eller vad det är som håller sina vakande ögon på oss just i skogarna kring Agnsjöarna spekulerar det vana naturfolket över mycket. Det ligger nära tillhands med tomtar och troll men mer diskuterad är myten om Agnsjömannen.

Spökigt kan du kanske tycka... Ta en vandring eller skidtur i området när det börjar skymma så kommer du nog att känna det själv. Men var själv...annars räknas det inte.

Dimmor i skogen NV Stormossen. Foto: Ronny Fredriksson

Skymning över Lilla Agnsjön. Foto: Ronny Fredriksson

Bild från Agnsjöstugan, sannolikt från 1940-talet. På bilden i ljus anorak är Henning Hansson från Örbyhus, men vilka är de övriga? Vet du så ring till Ronny Fredriksson på telefon 0295 - 420 54. 

Kring Agnsjöarna har jag sedan första besöket på 70-talet haft många trevliga fågelupplevelser. Storskogsarterna dominerar givetvis. Själv brukar jag alltid ha en förmåga att skrämma upp tjäder när jag följer Agnsjöstigen/sten-på-sten stigen från Labbo fram emot Agnsjöstugan, sällan slår det fel. 

Som bäst har jag från Lilla Agnsjön hört pärlugglor ropa från 3-4 håll samtidigt. Under ett par år under 80-talet fanns det dessutom en smått fanatisk pärluggla som ropade även dagtid.

Sparvugglan har av tradition nästan alltid haft ett stadigt revir i Agnsjöstugans omedelbara närhet. Det har funnits ett antal tidiga gryningar som jag vaknat med ett glatt leende för att "sparven" suttit och visslat så det hörts in i stugan.

Slagugglan finns med minst ett revir i omgivningarna. Men den är betydligt mer svårflörtad. Minns en natt för ganska många år sedan...det var 33 grader minus och en stjärnhimmel utan like den natten. Var på väg till dasset vid Agnsjöstugan...och då ropade Slagugglehannen från norr...waw...sådant kan jag leva länge på.

Den tretåiga hackspetten är också en relativt stadig gäst i omgivningarna. Granskogen sydväst om kojan brukar vara ett omtyckt tillhåll.

Fram till början av 1990-talet häckade ett par Fiskgjusar i sitt stora bo i södra kanten av Dikesmyren. Tyvärr föll den gamla tallen och därefter har gjusarna mig veterligen inte häckat i Agnsjöarnas närhet. Längre tillbaks, på 1960-talet, skall även ett gjusbo funnitw på södra sidan om Stora Agnsjön, under en period var detta bebott av pilgrimsfalk.

En vandring till Agnsjöarna via Agnsjöstigen/Sten-på-sten stigen brukar relativt ofta, som jag tidigare nämnt innebära att du kan  skrämma upp någon tjäder, har du tur kan du få höra järparnas visslingar. Det finns minst ett tjäderspel i området. Möjligen två. Det ena skall enligt uppgift ligga i anslutning till en mosse söder om Lilla Agnsjön (utanför reservatet) och det andra ligger i anslutning till en mosse väst/nordväst (i reservatets yttre zon) om Lilla Agnsjön.  Dessa båda tjäderspel är således tyvärr inte skyddade mot skogsbruket.

Mikael Karlberg, Gävle, lyssnar efter slagugglan på Lilla Agnsjöns is. 
Foto: Ronny Fredriksson

I snön på Lilla Agnsjön syns spåren efter ett litet stycke vildmarksdramatik. En gnagare har oförsiktigt nog gett sig ut och skuttat på sjöisen. En sparv- eller pärluggla upptäckte den....Foto: Ronny Fredriksson

Vintertid fanns det längre tillbaks oftast ett skidspår som utgick från bondgården Labbo en bit utanför samhället Örbyhus. Om du parkerade strax nedanför bondgården i närheten av en vägbom brukade skidspåret gå från denna plats över ängarna till vänster om vägen, för att sedan gå in på den igenplanterade Strupängen och sedan genom skogen Storsvedden för att sedan gå över myrarna Långängen och Dikesmyren innan du kommer fram till Lilla Agnsjön. Detta spår följde en gammal vinterväg. Tyvärr har denna tradition nu dött bort bland invånarna i Örbyhus. Den nämnda vägbommen är oftast olåst och de flesta åker idag bil ända till vägänden (när det är plogat) och åker därifrån via en vinterväg till Agnsjöarna, vilket ger en betydligt kortare skidtur till Agnsjöarna. Notera dock att bommen ibland låses och att vägen egentligen inte är allmän.

Från parkeringen Stormon går det oftast ett skidspår på en gammal vinterväg i rak västlig riktning över Mörkmossen. Detta spår kommer efter en stund ut på den sk Nydiket/Gammelån. Ta då åt vänster på Nydiket/Gammelån (mot söder) och skidar på den fram till Stora Agnsjön (var försiktig sista biten innan sjön eftersom det ibland går öppet, håll koll på isen).

Att jag skriver "Nydiket/Gammelån" är för att denna förlängning av Gammelån inte är naturlig utan den är handgrävd av människor hela vägen från Stora Agnsjön till och en bit förbi Gammelåkröken/Påls udde. På äldre kartor står ån/diket i denna del benämnt som Nydiket. Medan modernare kartor gör det till en del av Gammelån. 

Hans-Eric N, Örbyhus, njuter av trolsk skymning vid Lilla Agnsjön. Foto: Ronny Fredriksson. 

Sommartid går det också att ta sig från Labbo gård,  Tegelsmora kyrka, Sibbo och Stormon, även om det som regel kan vara mycket besvärligt från Sibbo/Stormo sidan. Detta beroende på att det är stiglöst, den stig som idag finns på den topografiska kartan via södra sidan av Stora och Lilla Agnsjön kan vara knappt synbar och strapatsrik att gå. Gungflyn som du går igenom kan leda till förlust på stövlar...detta gäller framförallt en passage på östra sidan om Lilla Agnsjön.

Lättare är det att gå från Labbo gård via körvägen som börjar vid bommen nedanför bondgården, dock ska du inte gå hela vägen till vändplanen utan viker av till vänster en bit innan på orangemarkerade sten-på-sten stigen. 

Om du har GPS börjar stigen ungefär vid positionen X 6684250 Y 1609752. 

Sten-på-sten stigen kallas detta eftersom den är markerad med stenar som ligger på stenar. Detta är den klassiska vägen till Agnsjöarna på sommaren. Stigen kallades ursprungligen Agnsjöstigen och gick hela vägen från Persbylånga till Agnsjöarna. Idag går den bara att följa den sista biten (mig veterligt)...den nedre delen från Persbylånga hittar man inte idag. Efter stigen från Persbylånga till Agnsjöarna skall det enligt de gamla ortsborna finnas en plats som kallas "Bytthällen", den skall ha legat strax öster om Labbos rå. I hällen skall det finnas en fördjupning efter en magisk bytta som trollen använde. En sten efter stigen kallades "penningstenen" eftersom det skall finnas en fördjupning i den som man gömde silver i vid krigstider. Själv frågar jag mig om det är samma sten eller häll?

Om du kommer med privat bil så kan du parkera på iordningställd plats nedanför Labbo gård.

Från Tegelsmora kyrka går en skogsväg i rakt västlig riktning mot Agnsjöarna. Den går inte hela vägen utan slutar vid Dikesmyren som man först måste passera innan du är framme vid Lilla Agnsjön. Om man kommer med privat bil är det lämpligt att parkera vid kyrkan. Enligt uppgift har man under senare tid börjat låst bommen vid början av denna väg.

Upplands lokaltrafiks linje 824 från Örbyhus station går såväl till Labbo vägskäl som till Tegelsmora kyrka. Varifrån vandringen kan börja mot Agnsjöarna.

Imponerande torraka med många bohål uppe på Agnsjöberget söder om Stora Agnsjön 1983. Foto: Ronny Fredriksson

Sjöarna ligger ungefär 32 möh. Lilla Agnsjöns yta är ca 9 ha och dess största längd är 530 meter - största bredd 230 meter. Stora Agnsjöns yta är 23 ha och dess största längd är 780 meter - största bredd 430 meter. Djupet är inte uppmätt. 

Lite praktiskt om övernattning i Agnsjöstugan hittar du på sidan praktiska fakta.

Foto: Torbjörn Löf

Torbjörn och jag skriver i gästboken vid Agnsjöstugan. Foto: Ronny Fredriksson

Jag på väg mot Agnsjöarna över Dikesmyren på våren. Under vattnet är det fortfarande fast is. Foto: Torbjörn Löf

Jag på den tiden jag var tillsynsman i Florarna med några besökare vid namn Lennart och Alexander. Foto: Britt-Marie Fredriksson

Under många år hade ett gjuspar ett ståtligt bo i toppen av en gammal fura på södra sidan av myren....nu är fura, bo och gjusar borta sedan 15-20 år. Varje år hoppas jag på att upptäcka att Fiskgjusen skall ha etablerat ett nytt bo i området....

 Skidspåret mot Agnsjöarna vid ängarna Labbo gård 1980-talet. Foto: Ronny Fredriksson.

Längre tillbaks åkte många skidor till Agnsjöarna via hagarna norr om Labbo gård utanför Örbyhus (se ovan). Turen gick över myren Långängen och skogen Storsvedden för att så småningom gå via Dikesmyren sista biten fram till Lilla Agnsjön.

Fin hällmarkstallskog på en liten bergknalle som ligger både  i och utanför reservatets yttre zon söder om Tranmossen SO Stora Agnsjön (nära Sibbo). Foto: Ronny Fredriksson

Tegelsmora hembygdsförening på vandring genom mossarna mot Lilla Agnsjön 2006-09-16. Foto: Ronny Fredriksson

Mikael K, Gävle, vid Stora Agnsjön någon timme innan slagugglans dova rop ekade över sjön. Foto: Ronny Fredriksson

Stora Agnsjön spegelblank och totalt vindstilla. Snart dags för nattens väsen.... Foto: Ronny Fredriksson

K-G med sällskap vid Lilla Agnsjön. Foto: Ronny Fredriksson